Testar att mobilblogga!

Testar att mobilblogga!


I smyg

Nu börjar jag blogga igen. För att jag inser att det är det enda sätter att få mig att dokumentera pojkarnas vardag och utveckling. Så jag gör det för deras skull. Och min.

Här 2010 års tomtenissar
(eller tompar, som Ali säger)



Idag blev det pulka och tåg till dagis. Ali var besviken över att vi inte åkte flygplan också..

no time no ork

nu har jag bredband men tiden och orken saknas för att uppdatera bloggen, trots att jag bloggar för fullt hela dagarna - i huvudet. I brist pa skojiga ord och bilder här rekommenderar jag denna blogg http://www.finistere.se/ . Den brukar i alla fall jag läsa. Och alla mar bra!

Snart så..

har vi bredband hemma och jag kan återgå till lite mer normala datorvanor inklusive blogguppdatering... det får bli lite blider tills vidare - från fem lyckliga individer

Lock är kul





Glad i hatten ska man vara



Fast det ska nog inte vara mer här



Förmodligen inte här heller



Dinnertime




Pärmar

Jag slåss med Jopa och försöker vänja mig vid fyra hål istället för två och annorlunda stängningsanordningar. Och plötsligt minns jag hur jag slet med Leitz för sisådär fjorton år sedan och tyckte det verkade ytterst urmodigt. Nu tycker jag att Jopa känns otympligt och, framförallt, man kan ju inte tränga in lika mycket papper utan den där finurliga tillklämmningsmekanismen. Kanske ligger det något symboliskt i detta? Det överbyråkratiska franska systemet vs det pragmatiska svenska. Så mycket för det likformade Europa - när vi inte ens kan ha samma pärmar.


på plats

ååååååååå. Inte så att jag sitter och stönar men jag ville bara demonstrera att mitt nya tangentbord är utrustat med denna bokstav. jag sitter på mitt nya kontor och det känns bara bisarrt. på lunchen gick jag tvärsöver gatan in på NK och till Gallerian, hur underligt som helst. fast kul, förstås. men värst är att vara iväg från snuttpojkarna hela dagen, nu när vi tillbringat två hela veckor tillsammans. det är mycket mamamamamamama nu. men jag vet ju att de har det bra.

Snart ska jag visa bilder från vårt nya fina liv :))


bye bye

Ce soir, je dis au revoir à la Belgique, à Bruxelles, St-Gilles et - surtout - à la rue de Parme n° 72. La maison qu' était un coup de coeur il y a 8 ans et demi. La maison que ja'i fait renové des caves au toit - tout dans mon goût, tout très soigneusement. Comme on a vit ensemble - moi, mes ouvriers, mes architectes, mes locataires... et on a reusssi ! La belle maison en face du parc. Avec le petit marchand au coin. Le resto coup de couer à deux pas. Mon cher pizzaiola sur le chausée. Le marché au Parvis. Les mecs au coin place Morichar. Le voisin. Les Pernettes. LG. Les chats et les canards. L'ave Louise. La cambodgienne au nettoyage à sec. Etc. Enfin, tous ! Et la, je parle que des gens dans le quartier... ! Si je commence avec ma vie au bureau, ailleurs... mais non. Il est temps de cloturer et je ne suis pas très drama moi. Mais cela me fais un peu triste ce soir.
Mais, comme dirait M. VR - mon ange et mentor : allez - fonce - on avance !!!!

jag skriver pa franska ikväll för det har varit mitt sprak här i sa manga ar. Som jag redan sagt pa franska: jag är inte melodramatisk av mig, men nu ska jag faktiskt sätta mig i min trädgard för sista gangen med ett glas rödvin i den varma sommarnatten och lyssna till de välbekanta ljuden fran grannarna och, kanske, grata en skvatt.

Och imorgon bor vi i Sverige igen!!!!

Lite bilder fran huset jag en gang ägde.


















Utvecklingen rasar pa..

Gaträningen är i full sving





Men ibland gar det lite fel...



Stolrally är ocksa kul



Alex gillar att leka kurragömma





Sam gillar att pyssla



Soffpotatisar. I soffan som nu är ett minne blott.



Men roligast av allt är fortfarande det som är förbjudet...



Mamma spärrar vägen...



Dumma, dumma mamma





Tur att man glömmer sa snabbt!


Livstecken!

Jo, vi finns fortfarande! Inte för att jag nagonsin sett mig själv som nagon megajonglör, men just nu klarar jag faktiskt att halla en sisadar 150 bollar i luften - samtidigt. Törs inte tänka pa de eventuella bollar som jag har missat nagonstans pa vägen. Men snart ska vi landa i framtiden och jag kan inte vänta! Blir lite sentimental emellanat men inte sa mycket som jag befarat. Allt är nästan pa plats. Tycker att jag klarat det riktigt bra hittills, alltsa detta med att fran att ha bestämt sig för ett drygt ett ar sedan för att "nästa midsommar ska jag flytta till Stockholm" till att, med ca en veckas delay, ha fixat jobb, bostad, husförsäljning, barnomsorg, flytt o allt annat däremellan. Det enda som jag missat lite är avskedsmottagning pa jobbet och det svider lite i det professionella hjärtat (finns sadana?) men nu far det bli lite intimt med de närmast sörjande och manga besvikna, men men..

Vem är den ENDA (ja, förutom Vallan da) som grabbarna bara störtvälkomnar med skratt, kramar och odelad glädje? Jo det är personen som kommer upp för trappan här:



Allas var Bea. Hon som vet hur man svingar en golvmopp, hur man styr en dammsugare med schvung. Hon har power, hon är bäst. Vi älskar henne alla tre. Idag fragade hon mig vad en städerska tjänar i Sverige... tänk om vi kunde fa var Bea att komma till... men hon är ju (olyckligt, visserligen) gift med en belgare.. Tbc...

Vi var pa party (namngivning) hela eftermiddagen. Pojkarna at libanesiskt för första gangen. Gick prima.

Och nu sitter mamman och är nöjd för att tv3 sänder "när Harry mötte Sally". Det är sa skönt att se en film där man kan varenda replik fram o baklänges. Gar bra att blogga samtidigt da ;)

Ja och from 1 juli sa bor vi pa Trossvägen 5, 181 66 Lidingö, ifall nagon missat detta :))

Mera bus..

Papperskorgen är tömd. Däri ligger endast - en flöjt.



Det här flinet betyder: mamma, jag vet att jag inte får men det är ju det som gör det roligt ju....



Jag törs visst....



Och sen kommer brorsan och assisterar... blivande elektriker kanske?



Haha, inte ens dina barrikader kan hindra mig!



Och här var det bus med en gummisnodd.


Prinstårta

Första tårtkalaset avklarat idag. Prins(ess)bakelserna slank ner utan problem (om man inte räknar kladd, smet och klet som ett problem, alltså).





Det började fint





Men urartade snart



Kakfatet länsades



Operation grovsanering följde.

Men vad gör det, när man lever med två små charmörer




Lördags-bilder

Lek med födelsedagspresenter



Och pyjamaskillar vid läggdags - mina älsklingar.


Ett ååååårrrrrr!!!!!

Wow, ett år idag - vi klarade det! Mina prinsar och jag. Ett omtumlande ar. Världens jobbigaste. Och världens fantastiskaste. Livet kan bara bli bättre nu. Så känns det. Jag har ju världens bästa prinsar vid min sida.
Som har haft en toppendag. Fattas bara annat när dagen innebär nya leksaker fran morgon till kväll... Städleksakerna var, som vanligt, de populäraste. En ny dammsugare, en sopkvast...  Som om inte lekhörnan redan var proppfull..



En ny vagn blev det ocksa. Den är nog mamma gladast över. Fast killarna tyckte det var störtkul att provaka.



Observera att det är "designer's edition" - sa coola är vi ;-))

Och födelsedagsgröten intogs i nakenfistillstand. Av världens bästa.




Dagens bilder

Inte mycket tid för lilla bloggen just nu - det ska bli bättring...  men här 2 bilder fran dagen:

Hos Katarina pa "förfest" inför födelsedagen. Alex har snott Lucas nappflaska!



Alla fyra grabbar samlade pa samma bild - en ovanlig syn, men de lekte faktisk tillsammans - Alex har en kattleksak i handen!




Ett ar sedan

Sa här sag jag ut för ett ar sedan, pa en dag när



Ja, jag stod upp förstas, lag inte ner, men vete 17 hur man vänder pa bilder här...

Lustigt nog sitter jag här i samma kofta.. men byxorna är ett antal storlekar mindre...

"änglarna" snusar. Alex har lärt sig spela pa läppen. En annan favorit är att blasa i ett rör sa det blir basröst. Han är en liten komiker. I alla fall mamma och brorsan gapflabbar. Sam är som gladast när han far leka med bollar (mammas Zlatan) eller fixa med sladdar (mammas elektriker, neeeehhh). De är bäst. 11 och en halv manad nu, snart ett ar!

Om

Min profilbild

Lotta

RSS 2.0