Lugna gatan

Maste bara skriva för att demonstrera att jag kan - klockan är tioinio och jag äter frukost, läser tidningen och grabbarna sitter i sina stolar och "arbetar". Denna nya situation är sa ovan att det är svart att ta det lugnt och tro pa att det ska vara - att de faktiskt kan underhalla sig själva en längre stund. Känner mig nästan som innan, fast bättre, om ni förstar, för nu har jag ju mina drömprinsar här :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0