samoalex

Ett tillfälligt, hoppas jag, gnällbälte passerar just nu därhemma så det är skönt att kunna sitta på kontoret och få tänka en tanke från början till slut. Pojkarna är lite febriga efter pneumokocksprutan de fick igår och sedan är det den existentiella krisen som fortgår (de går under aliasarna Jean-Paul och Albert). Vem är jag? Varför är jag inte mamma? Är denna fot min? Faller allt man slänger till golvet? (bäst att testa hundra gånger till). Varför måste man sova? Alla dessa viktiga frågor, och fler, dryftas (säger min inbyggda Sam o Alex tolk) dagligen så här i åttamånaderslandet. Jag tycker att de snart borde bli tillfreds med sina identiteter, i alla fall på natten.