Knubbsälar

Inatt bestämde Alex att det skulle äts vid halfem... grrrr... ett litet "marche arrière" efter fyra coola nätter. Far hoppas att det bara var ett undantag.

Idag var vi hos doktorn och Sam väger nu 7, 5 kg och Alex 7,6 kg, sa jag tror inte direkt att de behöver det där nattmalet... i alla fall inte för att de är hungriga! Annars var allt bra med de sma liven och de fick sin tredje vaccionationsspruta, sa nu har de skydd mot en sex olika sjukdomar.

Vi var ocksa pa Svenska Kyrkans bebis sangstund idag. Grabbarna verkar uppskatta det mer och mer, de skrattar och följer intensivt vad som försiggar - sa gulligt! Mamma uppskattar fikastunden med de andra mammorna och med hembakta kanelbullar! Det är en mysig liten svensk vra där i Kyrkan. Funderar pa hur jag ska ta mig runt när Carro inte är här längre - det blir lite bökigare men det maste ga. Och jag hoppas hitta en mysig aupair tjej till november. Jag som alltid varit sa självständig inser nu att med barnen har jag verkligen behov av, inte bara hjälp utan ocksa av sällskap. Barn tvingar en att upptäcka och konfrontera nya sidor av sig själv - ganska jobbigt men nyttigt!


 

Söndag pa vishan

Ännu en solig dag och grabbarna har fatt uppleva den Belgiska vishan för första gangen. Vi var hos Katarina och Giuseppe och at pasta och äppelkaka. Beundrade deras tre veckor gamla kattungar och jag kunde dela erfarenheter med Totti (mamman) kring livet som ensam mamma till tva sma telningar... Hon var lika smal som jag och verkade ocksa rätt slutkörd...  Jag är riktigt nöjd med att ha börjat ta mig ut med grabbarna (hade nog inte orkat om jag inte hade Carro till hjälp) och ännu nöjdare med att jag lyckades fa in tvillingvagnen i min Golf - trodde inte att det gick! Pojkarna har börjat med att sitta i barnstol och tycker det är superkul - de har blivit sa stora!


Busfrön



Idag var en bra dag - solen stralade och grabarna var glada eftersom de sovit gott. Hoppas pa en lika lugn natt inatt... Vi gick en lang promenad ner pa stan med Carro och fikade vid St-Gery. Inget skrik alls, tack och lov, fast Samuel ville sitta med vid fikabordet. Pa eftermiddagen var vi i parken mittemot tills grabbarna blev griniga. Men de vägrade att sova sin vanliga eftermiddagslur sa resten av kvällen blev laaaaang och gnällig. När de väl har somnat sa är jag alltid helt slut, även om det är otroligt mycket lättare när jag har ett par extra armar i huset (Carros alltsa)!



Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0